Det kalla faktum är att pengar styr världen. Pengar eller förmögenhet skapar välfärd, men varifrån kommer pengarna?

Finland har länge varit ett relativt förmöget land. På denna bas har det varit bra att bygga ett välfärdssamhälle där varje individ tas hand om. Under de senaste tio åren har dock välfärd byggts på tunn is, det vill säga skuld.

Vi kan inte ta ut några fler lån, eller så kommer den ekonomiska bördan att kollapsa hela vårt välfärdssamhälle. Skuldbördan är redan så hög att vi måste ta ut mera lån för att betala räntorna. Skuldbördan är redan så hög att det är bra om vi kan betala vår andel under vår livstid. En stor del av skulden hotar redan att bli på våra barns och barnbarns axlar.

Vi behöver desperat mer pengar! Var kommer de ifrån?

Statliga medel samlas genom skatter och böter, främst skatter. År 2019 beräknas statens inkomster vara cirka 53,8 miljarder euro. Årets utgifter kommer dock att överskrida inkomsterna med cirka 1,7 miljarder euro, och vara totalt ca. 55,5 miljarder euro. Så även i år skall tjänsterna finansieras med ökande skuld.

Vi är vid en vändpunkt, det är fortfarande möjligt att byta riktning. Och jag tycker att det är absolut nödvändigt att byta riktning, annars kommer skulden att vidarebefordras direkt till nästa generation. Om vi inte frivilligt ger upp en del av tjänsterna, stödsystem och onödig byråkrati som ökar vår skuldbörda, måste vi göra det senare.

Enkla sätt att minska kostnaderna är att minska på byråkratin och effektivisera jobben inom den offentliga sektorn. Enkla sätt att öka inkomster är att utveckla sysselsättningstalet, eftersom sysselsättning minskar på stödutgifter och ökar skatteintäkterna. Var och en av oss, särskilt beslutsfattare, måste förstå att arbete skapar välbefinnande och att vi måste investera i det. Att skapa nya jobb för företag bör lättas, det ska alltid vara värt att arbeta, och flitighet bör belönas med till exempel en lättare inkomstskatt. Vi behöver varje person i arbetsför ålder att arbeta i vårt land, och vi behöver också mer arbetsrelaterad invandring som enbart kan uppnås genom attraktiva arbetsmarknader, som till exempel rimlig beskattning.

Ett absolut nej till förhöjningen av skatter, så som vänsterpartierna erbjuder som en lösning för att balansera ekonomin. Varje extra skatt förlångsammar eller är till och med ett förhinder för uppkomsten av nya företag och arbetsplatser, och även för en fortsatt tjurmarknad.

En morot för ett nationellt bindande välfärdssamhälle kan vara att koppla servicenivån och stödsystemet till sysselsättningsgraden. På det viset skulle inkomster och utgifter gå hand i hand, precis som i ekonomiskt balanserade företag.

0 replies

Leave a Reply

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *